Det borde vara förbjudet att tänka. Det borde inte finnas en hjärna i människo-kroppen som tänker. Inga känslor. Ingen hjärna som kan tänka.

Jag lovar mig själv varje dag att jag inte ska tänka, inte tänka för mycket. Men jag gör det ändå. Jag kan inte rå för det. Det bara kommer, och sen sitter jag där. Jag sitter där deprimerad och arg på mig själv. Arg för att jag tänkte. För att jag tänkte dom där jävla tankarna som får mig på dåligt humör.